Emma Odmyr

Det är ingen glädje att vara sysslolös, det roliga är att ha mycket att göra och strunta i att göra det! Kan stämma på mig =)

måndag, maj 28, 2007

Va skönt det är att vara hemma i Götet igen!
Jag jobbar och även solen har väll sina fläckar men jag kan inte låta bli att njuta oavsett. Jobbet går ju inte att klaga över. Jag trivs som vanligt och springer runt och leker dagarna i ända, utklädd till nunna!! Hon är fasansfull och mysig på samma gång min nunna. Men jag skulle uppskatta om hon kunde få bli gravid. Kanske har jag riktigt dålig humor men det skulle jag tycka var lite roligt, en gravid nunna.

Trots att jag kanske inte gjort och träffat alla som jag saknat ännu så har det inte bara varit jobb som skett. En av de lediga dagarna som jag nyligen hade spenderade jag med Magnus och Anna på Universieum. Vi hade en sådan mysig dag. Vi gick upp och ner, tittade på fiskar, grodor, ormar, hajar(!), fåglar och så mycket mer. Men var vi fastnade var i "lekhörnan", jag kallar det så för det var en lekstuga för Anna men även mig och Magnus. Vi sprang fram och tillbaka och hittade olika saker som vi fastnade för. I ena stunden var vi ihop och i andra stunden kunde jag finna att jag var ensam vid något som jag var tvungen att pröva. En gång när detta skedde fann jag strax Magnus men inte Anna och lite oroad (varför jag nu var det, hon kan mer än man tror) letade jag. När
jag tillslut fann henne hängde hon upp och ner i två ringar. Anna byggde en raket, och jag vet inte vem som var mest spänd när vi skulle sända iväg den, Anna eller Magnus...









Så allt är bara bra i mitt Göteborg, men jag saknar Hanna som gömt sig någonstans i Japan. Snart åker jag nog iväg för att hitta henne och tvinga hem damen!





onsdag, maj 02, 2007

jag ska aldrig mer dricka!

Jag ska aldrig mer dricka! Så stolt som jag varit över att inte haft en rejäl fylla. Jag har skrutit över att denna dam minsann aldrig spytt ordentligt, däckat eller gjort något riktigt pinsamt under någon fylla. Ni förstår jag har en viss spärr, som känner av när jag fått nog. Eller rättare sagt, jag hade en sådan spärr, trodde jag.

Den viktigaste dagen på året. Dagen som jag längtar efter under resterande dagar under året. Det dagen kom och gick och jag missade den. Första maj 2007, första 1 maj som borgarna har makten. Denna första maj skulle jag skrika mig hes. Jag skulle få visa Anders Borg och den falska räven, vid namn Reinfeldt vad jag egentligen tycker och tänker om dem. Det var också den första 1:a maj som jag inte skulle fira i Göteborg på första gången på flera år. Allt detta missade jag.
Varför? Jag hade tydligen ingen spärr. Och det lärde jag mig den hårda vägen. Jag mådde så dåligt. Hade någon kommit in med en pistol i badrummet, där jag hängde över toaletten hade jag bett om att person skulle ta mig ut ur mitt elände. Tack gode gud så kom ingen in med något vapen och jag fick svettas igenom dagen jag längtat efter under år. Rätt åt mig, antar jag.

Men aldrig mer en sådan fylla!!

Etiketter: